I bland står man där själv, de är helt enkelt så livet fungerar. Allt detta vet jag.
Men det verkar som att omgivningen i bland glömmer bort hur de är att känna sig ensam, eller bara det att man faktiskt vill vara själv. Åh,.. vissa dagar vill man bara dra täcket över skallen och somna om, medan tårna sakta åker utanför kanten på sängen och man känner efter hur kallt det egentligen är. Brr, eller bara dagarna då de är underbart härligt att bara sitta i soffan, tända lite ljus och börja läsa en bok man redan läst 5ggr. Dessa dagar är viktiga, så varför förstöra dem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar